Obarmhärtigt avslöjande av borgerligt hyckleri

Sällan har den borgerliga politiken, ideologin, människosynen och - framförallt - hyckleriet avslöjats så obarmhärtigt och tydligt som i Uppdrag Gransknings rapport om hur friskolor sorterar bort elever de inte vill ha.

Karin Möller David, rektor vid Milstenskolan i Täby, avvisar en ”problemelev”, avmätt och kyligt. Mot en ”välartad” elevs pappa är hon pinsamt inställsam och lovar dottern plats ”redan på måndag”. Inför Janne Josefsson gör hon en total pudel och säger att det var ett ”helt felaktigt beslut”. Men hon saknar all trovärdighet. Det är hyckleri så det dryper om det. Alla som ser programmet inser att hon hycklar!

Värst av alla är Greger von Sivers, rektor för Profilskolan i Vinsta i Västra Stockholm. Han talar om elever med ADHD som ”bröt sönder skolan”, fick de ”fina” eleverna att sluta och gav skolan ”dåligt rykte”. Andra elever kallar han för ”gansters”, ”ruttna äpplen” och ”cancersvulster”. ”Neger får man ju inte säga nuförtiden” tillägger han. Men dom som ägnar sig åt ”rap” och ”negermusik och våldtäkter” och ”sådan skit” kan ”hålla till i Tensta och bränna bilar, inte komma hit…” Inför Janne Josefsson ljuger han grovt och hämningslöst. Men när inspelningen med dold kamera visas upp så erkänner han, nästan gråtfärdig.

Trots allt står utbildningsminister Jan Björklund för det allra värsta hyckleriet. Han riktar en skarp blick rakt in i TV-kameran och säger sig vara ”förbannad” över det han får höra. Men i verkligheten är Jan Björklunds värderingar och åsikter inte särskilt långt ifrån Greger von Sivers tal om ”fina elever” contra ”ruttna äpplen”. De omfattar båda den kasernpedagogik som håller på att förstöra den svenska skolan.

Sortering och segregering är faktiskt hela avsikten med friskolereformen och skolpengen, införd av Carl Bildts borgerliga regering 1991-1994. Den lag som säger att friskolorna inte får välja elever är bara fernissa. Avsikten var och är att familjen Wallenberg och deras riskkapitalbolag och en del andra ”företagsamma” figurer, typ Greger von Sivers, ska få möjligheter att tjäna kopiösa penningsummor på skattebetalarnas bekostnad. Så kallade ”duktiga” och ”problemfria” elever med förmögna och studievana föräldrar ska få slippa umgås med elever med ett mindre fördelaktigt utgångsläge.

Redan i början av 1980-talet började kampanjen för en privatisering av den gemensamma sektorn. Dåvarande socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt uttalade sig positivt om den privata förskolan Pysslingen. Olof Palme riktade då en skarp fråga till Feldt om han tänkte ställa sig i spetsen för en högerfraktion inom partiet. Sedan genomdrev socialdemokratin en lag mot privatiseringar av skolsystemet, Lex Pysslingen, som Bildt-regeringen avskaffade.

Nu ser vi resultatet på område efter område, där privatiseringarna försämrat välfärden och öppnat kranarna för privata vinster på skattebetalarnas bekostnad. Det finns mycket att göra för en socialdemokratisk regering efter valet 2014.

Bror Perjus

”Med tanke på mina egna tre döttrar och alla deras systrar i hela världen.”

Märkligt!?  Göta Hovrätt skriver att det har blivit mycket mer socialt accepterat att "vara öppen och utåtriktad avseende sina (min kurs.) sexuella vanor". Det är den häpnadsväckande formulering som motiverar beslutet om att sänka skadeståndet till den flicka vars pojkvän lagt ut deras samlag på internet.

Storleken på skadeståndet kan givetvis diskuteras. Men det förvånar mej oerhört att ingen diskuterar själva ordet "sina" i det här domskälet. Den unge mannen har ju inte åtalats för att vara öppen med "sina" sexuella vanor? Han har åtalats för att vara öppen med flickans eventuella sexuella vanor. Det är det första fullkomligt horribla klavertrampet domstolen gör i den här mycket korta texten.

Det andra ännu värre klavertrampet, som domstolen gör i en och samma mening har jag heller inte noterat i debatten. Domstolen påstår faktiskt att domen handlar om flickans ”sexuella vanor”. Men vet domstolen att den här flickan hade för vana att ha samlag ö h t? Och vad har domstolen i så fall med hennes ”sexuella vanor” att göra?

Det är svårt att få plats med fler klavertramp i en och samma sats!

Det här kanske, för flickan, var något enstaka, unikt och speciellt – kanske inte alls någon vana?! Har domstolen talat med flickan om hennes sexuella vanor och fått klart för sig hur många samlag hon brukar ha per vecka, per månad, per år? Och hur många samlag krävs för att det ska det vara en sexuell vana, enligt de uppenbarligen omdömeslösa ledamöter som tjänstgjorde vid detta tillfälle i Göta Hovrätt.

En helt annan reflektion handlar om könsmaktsordningen!

Enligt den vidriga könsmaktsordning som fortfarande gäller så får unga män i allmänhet uppmuntrande tillrop, en klapp på axeln och en serie lustigheter sig serverade när de kan visa upp ett samlag offentligt.

Flickan däremot riskerar att bli hårt mobbad som lösaktig hora, trots att de är två om samma samlag. Det underbyggs nu av Göta Hovrätt som fastslagit att det här handlar om flickans ”sexuella vanor”.

Kampen för kvinnans frigörelse är långt ifrån slutförd. Jag frestas travestera Winston Churchills ord inför Storbritanniens inträde i andra världskriget. ”Det här är inte slutet, det är inte ens början till slutet, möjligen är det slutet på början” för kampen för kvinnans frigörelse…

Framförallt handlar det nu om att nå unga människor, där en backlash tycks på gång, med budskapet om alla människors lika värde och lika rättigheter sexuellt, ekonomiskt och socialt. ”Alla människor” betyder också ”unga flickor” som har rätt att bestämma ”sina” egna ”sexuella vanor” utan att Göta Hovrätt lägger sig i.

När jag skriver det här tänker jag på mina egna tre döttrar och alla deras systrar över hela världen, men också på den unge man som var obetänksam nog att lägga ut filmen om samlaget på internet - om han varit en del av kampen för kvinnans frigörelse hade han inte lagt ut filmen och fått detta straff, vilket det nu blir i Högsta domstolen där ledamöterna förhoppningsvis är läskunniga.

Bror Perjus, journalist och författare

Det går bra för socialdemokraterna i massmedia, just nu…

Svenska Dagbladet beskriver idag kraftfullt bostadsbristen i landet, särskilt i Stockholms stad som också styrs av de borgerliga partierna. Samtidigt får Ingvar Carlsson och SSUs ordförande Gabriel Wikström efterlysa en ny socialdemokratisk bostadspolitik på SvDs debattsida, Brännpunkt. De båda berättar om hur en radikal socialdemokratisk bostadspolitik formad sent 1960-tal avskaffade bostadsbristen i hela landet. En miljon bostäder byggdes på tio år!

De stora bostadskomplexen har sedan dess blivit starkt kritiserade – men de medförde då en enorm standardhöjning för bostadsbeståndet i vårt land. Praktiskt taget alla fick en bra och modern bostad. Nu efterlyser förre statsministern och SSU-ordföranden en ny motsvarande bostadspolitisk offensiv. Den kommer säkert med en socialdemokratisk regering efter valet 2014. 

Statsministern Fredrik Reinfeldt blir alltmer pompös och patetisk i takt med att han blir allt mer tomhänt på så kallade reformer. Och det kanske vi ska vara tacksamma för, eftersom det mesta visar sig blir allt sämre i takt med att dessa reformer börjar få genomslag i verkligheten. Trots eller snarare på grund av de väldiga skattesänkningar som givit allra mest till de rika och högst avlönade.

Problemen bara växer inom kollektivtrafiken, sjukvården, äldreomsorgen och skolan i takt med att borgerlighetens reformer får genomslag. Resande trängs i bussar och tåg som inte håller tiderna. Köerna i sjukvården ökar. Antalet sjukskrivna ökar. Larmrapporterna om skandalösa förhållanden inom äldreomsorgen droppar in. Skolresultaten blir allt sämre. Och massarbetslösheten biter sig fast…  

En huvudorsak till eländet är privatiseringarna, kapitalets ökande makt och utbredning, som dränerar vår gemensamma sektor på ekonomiska resurser. Pengarna hamnar i händerna på riskkapitalbolag som gör miljardvinster på försämrad kvalitet.

Men det intressanta är att det nu, även på Svenska Dagbladets, Dagens Nyheters och Expressens ledarsidor, debattsidor och nyhetssidor, allt oftare riktas kritik mot den borgerliga regeringen, som själv dessutom börjar vackla och backa från den ena ståndpunkten efter den andra.

Den 20 oktober skriver Anna Dahlberg på Expressens ledarsida;

”Samtidigt som Jan Björklund (FP) talar om lärlingssystemet som en ödesfråga för Sverige berövas tusentals elever rätten till en fullgod utbildning framför våra ögon. (…) det extrema svenska skolsystemet med fria vinstuttag, skolpeng, fri etablering och fritt skolval är fridlyst i debatten. (…) Det som i större delen av världen är självklarheter – som att vinstintresse och riskkapitalbolag inte hör hemma i skolans värld – är i Sverige en extremsynpunkt längst ut på vänsterkanten.”

I DN Kultur skriver teaterkritikern Leif Zern om Stockholms borgerliga kulturråd Madeleine Sjöstedt som kallar de fria teatergrupperna för ett särintresse;

”Det stämmer att särintresset härjar på flera områden i dagens samhälle. Men det beror ju till stora delar på den borgerliga politik som Sjöstedt företräder.”

I samma DN Kultur oroar sig den lysande krönikören Lawen Mohtadi över högerextremismens framfart i hela Europa i spåren av de växande samhällsproblem som borgerlighetens politik medför.

Hon skriver; ”Att socialdemokratin i detta läge inte förstår att deras kärnvärden – visionen om jämlikhet, människovärde och social sammanhållning – behövs mer än någonsin är djupt oroväckande. Snart måste de börja se.”

Det är förstås ett önskeläge för socialdemokratin när både borgerliga ledarskribenter och fristående kulturskribenter ropar högt efter socialdemokratiska kärnvärden.

Men frågan är; får de här skribenterna fortsätta att skriva fritt när valrörelsen kommer igång på allvar inför 2014 års val?

Tyvärr befarar jag att tidningsägarna då plockar fram de hårda nyporna och beordrar redaktionsledningarna att rensa i spalterna.  

Vi får väl se!

Bror Perjus